Nåd och sanning

Tankar till Joh. 1 av Carl van der Weyden

När vi under en längre tid kämpat med sådant som är ohanterligt och motstridigt i vårt liv händer det ibland att något plötsligt och oväntat frigör sig. Det som är väsentligt och fruktbart träder i förgrunden och visar på vad som är möjligt att arbeta vidare med.

Vi upplever det som om ett ljus gått upp för oss. Vad som tidigare varit mörkt och tungt blir nu klart och ljust. I sådana stunder kan vi uppleva en intim, existentiell glädje som genomströmmar oss. En sådan vändning går inte att tvinga fram eller kräva utan kommer oberoende av oss.

Det är då som om en högre verklighet omfamnar och omsluter oss. Vi kan ana att bakom denna kärleksfulla omfamning döljer sig Kristus, det väsen som Johannesevangeliet beskriver med orden nåd och sanning.

Där tro och hopp får leda människan till kärlek till det osynliga, kärlek till Kristus, ger vi nåden och sanningen möjlighet att träda fram i våra liv. Hjälpande, förvandlande och omskapande griper de då in i vår – och andras – utveckling. Ty den framtida människan är en skapelse av nåd och sanning.

%d bloggare gillar detta: